Kandidatuppsats i matematisk statistik

Här kan du komma åt min kandidatuppsats i matematisk statistik: HOW MENSTRUAL PRODUCT USERS DIFFER – A LOGISTIC REGRESSION MODEL. Uppsatsen blev klar i januari 2016.

För den som inte orkar läsa en hel uppsats finns en populärvetenskaplig sammanfattning i det här inlägget.

 

SKILLNADER HOS MENSSKYDDSANVÄNDARE
– en logistisk regressionsmodell

De två vanligaste mensskyddssorterna är bindor och tamponger. De senaste åren har ett nytt mensskydd dykt upp och börjat tävla om användarna, nämligen menskoppen. Menskoppen uppfanns samtidigt som tampongerna men har först nu letat sig in i svenska affärer.

Men hur skiljer sig menskoppsanvändarna åt från de andra användarna? Att använda menskopp kräver en viss närhet till den egna kroppen och menstruationen. Är detta något som visar sig hos personerna i fråga? Går det att förutse vem som är en menskoppsanvändare utifrån viss fakta om en person?

För att svara på frågorna gjordes en enkät om inställningar till mens och mensskydd, enkäten spreds på sociala medier under julen 2014 och fick över 3000 svar. Med hjälp av svaren i enkäten gjordes sedan en statistisk modell över hur menskoppsanvändarna skiljer sig åt från de andra användarna.

Menskoppsanvändarna visade sig då ha en mer positiv inställning till mens än de andra användarna. Ju mer positiv inställning en person hade desto större var sannolikheten att hen använde en menskopp istället för tamponger och bindor.

Bilden visar hur sannolikheten att vara en menskoppsanvändare ökar vart binompredneweftersom inställningen till mens (Index) blir mer positiv. Linjen i bilden är delad i tre delar, som alla representerar personer med olika hög utbildningsnivå. Vi kan se att de med hög utbildning visade sig ha högre sannolikhet att använda menskopp än de med lägre utbildning eftersom den blå linjen hela tiden ligger en bit över de andra två linjerna.

Slutligen kan kritik framföras mot studien i och med att svaren samlades in på ett sådant sätt att det är svårt att veta ifall modellen kan appliceras på befolkningen i stort eller inte. Det kan hända att de som svarade på enkäten svarade på ett sätt som är väldigt olikt hur befolkningen i stort hade svarat.

Kandidatuppsats i genusvetenskap

Här kan du hitta min kandidatuppsats ”Kärlekskrank och giftaslysten, men ändå ganska hämmad”: om (o)jämställdhet i Lundensiska studentspex som är inom ämnet genusvetenskap och som blev klar våren 2014

Om du inte är sugen på att läsa en hel kandidatuppsats kan du läsa abstractet nedan alternativt läsa artikeln i studenttidningen Lundagård som handlar om uppsatsen.

Abstract
The purpose of this essay is to study and present gender inequalities in student theatre groups called ”spex” in Lund, Sweden. The ”spex”, which are a kind of theatre/musical, have been a tradition in student towns in Sweden for over a hundred years. Four groups are studied, Boelspexarna, Jesperspexet, Lundaspexarna and Toddyspexarna, and the material studied is leaflets from their shows from 1999 to 2013. The study is quantitative and uses the method content analysis.
The characters in the shows are registered depending on their sex and whether work status, relationships, looks and romances are mentioned in their presentation. It is shown that men and women are treated differently in the case of work status, relationships and romances. Men’s work status is mentioned to a greater degree and women’s relationships and love life are mentioned to a greater degree. Low connection is found, however, between sex and mention of looks. Conclusively, men are in the majority among the characters, and the sexes are treated differently.

Mens och menskydd – en enkätundersökning

För en uppgift inom masterprogrammet i genusvetenskap vid Lunds Universitet gjorde jag i december 2014 en enkätundersökning om inställningar till mens och mensskydd. Jag spred enkäten på Twitter och Facebook och hela 3 195 personer svarade. Jag är otroligt tacksam för att så många tog sig tid att svara!

Nedan finner du en sammanställning av en del av resultaten. Är det något specifikt du undrar om svaren jag fick är du välkomna att fråga i kommentarsfältet eller maila hellden.johanna at gmail.com.

För dig som vill läsa själva rapporten som enkäten resulterade i, kan du ladda ner den här. I rapporten finns en analys av materialet och även själva enkätfrågorna.

Tänk på att informationen nedan inte säger något om hur befolkningen i stort hade svarat på enkäten. De svarande tillhör troligtvis en homogen och specifik del av befolkningen som svarar på ett specifikt sätt. Till exempel är det mycket troligt att andelen menskoppsanvändare är långt högre än den verkliga siffran.

1. Val av mensskydd

Forsta_mensskydd Provade_mensskydd

2. Inställning till sin egen mens
Jag bad den svarande att säga i hur stor utsträckning några påstående passade in på den.

1 anger att personen instämmer helt och 7 anger att personen inte instämmer alls.

histogram6 histogram5 histogram4 histogram3 histogram2

histogram1

4. Vilka var de svarande?
Bland de som svarade på enkäten var medelåldern 26 år och den vanligaste utbildningsnivån var att ha en påbörjad eller avslutad universitetsutbildning. Menskoppsanvändarna hade använt menskopp i genomsnitt 2,5 år (se rapporten för mer detaljer).

5. Funna samband i undersökningen
Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på om inställningen till mens skiljde sig åt mellan olika menstruerande. Jag trodde att menskoppsanvändarna skulle vara mer positivt inställda till sin mens. För att testa den hypotesen gjorde jag ett index över inställning till mens med hjälp av sju av de tolv inställningsfrågorna (se ovan). Med hjälp av detta index fann jag att menskoppsanvändarna hade en mer positiv inställning än de som använde tamponger och bindor. Resultatet säger dock inget om huruvida menskoppsanvändarna valde menskopp på grund av sin inställning eller om inställningen dök upp på grund av att de använder menskopp.

Jag ville också pröva om menskoppsanvändarna fick en positivare inställning till mens ju längre de använde menskopp som mensskydd. Den hypotesen fann jag ett svagt fog för i min data.

För dig som är intresserad av de statistiska modellerna samt en mer ingående analys av datan så finner du det i rapporten.

Återigen: Tänk på att informationen i denna sammanställning och rapport inte säger något om hur befolkningen i stort hade svarat på enkäten. De svarande tillhör troligtvis en homogen och specifik del av befolkningen som svarar på ett specifikt sätt.